Projekt
Projekt
Prof. Martin Åberg och F.D. Tomas Nilson
Från kotterier och associationer till partier och valallianser: vägar till politisk
modernisering - exemplen Värmland och Närke 1840-1940.
Inriktning och syfte
Demokratiseringsprocesser delar vissa drag gemensamma. Dit hör bl.a. en förskjutning av
samhällets maktförhållanden. Sociala institutioner, förankrade i förindustriella kulturella mönster,
ger vika för centraliserade institutioner och organisationer som knyter an till staten och som
bygger sin legitimitet på en strikt legalistisk rationalitet. Till dessa organisationsformer hör de
moderna intresseorganisationerna och politiska partierna. Mot slutet av 1800-talet inleddes en
konsolideringsfas då det moderna partiväsendet och de moderna intresseorganisationerna
etablerades som politiska aktörer. Perioden ca 1880-1920 var av kritisk betydelse: 1889 bildades
SAP, medan Liberala samlingspartiet och Allmänna valmansförbundet, delvis med gemensamma
rötter i Lantmannapartiet, grundades 1900 respektive 1904. Projektets syfte är att studera rötterna
till, och utvecklingen av liberala partiorganisationer på regional nivå under perioden 1840-1940.
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, 2007-2009.
Prof. Martin Åberg, F.D. P-O Norell (statsvetenskap), F.D. Niklas Stenlås (historia, Institutet för
Framtidsstudier)
Urbana regimer och regionsamverkan i går, idag, i morgon.
Kombinationen av stark centralmakt och kommunalt självstyre har varit utmärkande för svensk
förvaltning sedan mitten av 1800-talet. 1990-talets olika regionsutredningar, Sveriges
EU-medlemskap, och den provverksamhet som bedrivits i form av Västra götalandsregionen och
Region Skåne leder emellertid till att den regionala mellannivån skjuts i förgrunden på ett helt
annat sätt än tidigare. Problematiken inkluderar flera viktiga dimensioner, inte minst frågan om
primärkommunernas roll och samverkansformerna i det nya förvaltningslandskap som växer
fram. Fr.a. städernas betydelse måste framhållas i det sammanhanget. Även om Sverige,
tillsammans med Island, Norge och Finland, har lägst befolkningstäthet bland de europeiska länderna,
är städerna och stadskommunerna de centrala aktörerna t.ex. i ett tillväxt- och hållbarhetsperspektiv.
Städer och stadsmiljöer är på motsvarande sätt centrala även när det gäller frågor om social
inklusion, exklusion och mångfald. Och ytterligare en viktig dimension, som alltså accentuerats under
senare år, är frågan om kommuners val och implementering av olika samverkansstrategier i ett
regionalt perspektiv. Projektet applicerar ett "urban regime" perspektiv på problematiken och prövar
hypotesen att historiskt betingade skillnader i fråga om förvaltningskultur är en kritisk faktor vid
formuleringen av olika kommunala samverkansstrategier och, i förlängningen,
regionaliseringsprocesser. Avsikten är att jämföra ett antal svenska stadskommuner i detta
avseende. Initeringsstöd söks hos Riksbankens Jubileumsfond.
F.K. Peo Fjällsby, doc. Marc Katz (religionshistoria), prof. Gerhard Gustafsson, F.D. Kirsti Kuusela
(socialt arbete)
Historia och Indienprojektet.
Historieämnet (P-O Fjällsby) är sedan några år tillbaka engagerat i ett forskningsprojekt förlagt
till Varanasi i delstaten Uttar Pradesh. Övriga medverkande ämnen har hittills varit
Religionshistoria, (Marc Katz) Kulturgeografi, (Gerhard Gustafsson) samt Socialt arbete (Kirsti
Kuusela). Möjligheter finns att andra ämnen som statsvetenskap eller miljövetenskap/biologi kan
anslutas till det fortsatta arbetet. Varanasi (Benares) är intressant ur flera synvinklar. Staden är
sedan lång tid tillbaka centrum för en rik differentiering av religiösa och kulturella uttryck.
Samtidigt pågår för närvarande, där som i likhet med övriga Indien, en snabb utveckling på gott och
ont. Tidigare "muhalla"-studier (närmiljöstudier) finns att tillgå som sträcker sig från 1880- fram
till 1980-talet, vilket ger kunskaper om lokala livsmiljöer av värde för detta forskningsområde.
Projektets övergripande syfte är att ökad kunskap om hur tidigare etablerade/integrerade närmiljöer,
s k mohallas respektive senare etablerade colonies påverkas av en accelererande modernisering/
globalisering. Mer specifikt studeras hur olika livsformer/identiteter/filosofier manifesteras i
vardagen och förändrats över tid.
Ett vidare framtida syfte är att kunna använda forskningsresultatet komparativt för att nå ökad
förståelse för bärkraftiga (uthålliga) livsmiljöers förutsättningar i Sverige och andra länder.
Frågeställningar och genomförande
Vilka uttryck tar sig olika individers/gruppers uppfattningar om identitet med avseende på
* Upplevelse av tillhörighet/gemenskap vad gäller närmiljö/grannskap?
* Inkludering/exkludering med avseende på tillhörighet/gemenskap?
* Bevarande av traditioner/ritualer/högtider/och/eller tillägnande av nya sätt att leva?
* Levnadsförhållanden och vardagsliv/hälsa, omsorg och utbildning?
F.D. Ann-Kristin Högman och F.D. Martin Stolare
Läsa och leva. En samtidshistorisk studie av sambanden mellan utbildningsval och
lokala kunskapstraditioner.
Ann-Kristin Högman och Martin Stolare håller på att avsluta det fyraåriga forskningsprojektet som i
huvudsak har finansierats av Vetenskapsrådet. I projektet deltar även doktoranden Ramona Ivener.
Projektet behandlar lokala kunskapstraditioner som utvecklats i samhällen med låg formell
utbildningsnivå. Syftet är att, ur ett historiskt perspektiv, belysa icke-formella studieformer samt
deras samspel med det formella utbildningssystemet. Avsikten är vidare att undersöka vilken
betydelse dessa studieformer kan ha haft som komplement eller alternativ till högre utbildning i
lokalsamhället och framförallt för den enskilde individen.
Högman och Stolare deltar även i forskargruppen Kunskap, kultur och hållbar lokal utveckling,
som är en konstellation av forskare från tre discipliner vid Karlstads universitet, sociologi,
kulturgeografi och historia. I gruppen ingår även Lars Aronsson, Thomas Blom, Lotta Braunerhielm
(samtliga kulturgeografi), Sven-Erik Karlsson och Gunilla Lönnbring (sociologi).
Gruppens gemensamma plattform och forskningsfråga är "Platsers kvalitativa betydelse för
kreativitet". Vårt fokus är att problematisera kreativitetsbegreppet och hur kreativitet kan
uppstå och utvecklas hos människor i olika miljöer och på olika platser. I förlängningen kommer vi
också att diskutera hur kreativitetsbegreppet används, bl.a. vad gäller beteckningar som den
kreativa klassen och kreativa näringar samt hur dessa avgränsas och mäts. Ytterligare ett
perspektiv är strategier för platsutveckling - en helhetsstruktur som tillvaratar platsen, historia
särarter och identitet i en globaliserad värld där utvecklingen av kreativa miljöer ska gagna
invånare, besökare, företag och andra organisationer. Gruppens arbete har fokuserat på att bygga
upp en gemensam plattform (2007/-08), arrangera workshop (nov.-08) samt att publicera en
antalogi (2009).
Inom projektet har följande antologi publicerats:
Högman, A-K. & Stolare, M. (red.)(2009). I lärandets gränsland: Formella, icke-formella och
informella studier igår och idag. Gidlunds: Hedemora, 2009. Högmans artikel bär namnet
"Hermods och NKI. Alternativa vägar till lärandet inom räckhåll". Inom kort kommer ytterligare en
antologi att publiceras, där Lars Aronsson och Lotta Braunerhielm är redaktörer. Boken kommer att
kallas Kreativitet på plats. Högman bidrar med artikeln "Folkskolläraren som samhällsentreprenör".
Ann-Kristin Högman har dessutom deltagit i två forskargrupper som har sökt projektmedel från
januari 2010. Inledningsvis har hon tillsammans med Mats Lundmark och Marco Eimermann (Centrum
för urbana och regionala studier, Örebro) samt Sigrun Odden (Institutt för samfunnsfag, Högskolen
i Hedmark) sökt projektstöd från Formas. Projektet har som avsikt att studera så kallad
livsstilsflyttning, där fokus ligger på den holländska invandringen från tätt befolkade områden i
Nederländerna till perifera områden i Inre Skandinavien under 2000-talets första decennium.
Därutöver görs en jämförelse med den tyska invandringen under samma tid samt en historisk
komparation med de svenska flyttare som var del av 70-talets gröna våg. Livsstilsflyttning
representerar en "motströmsmigration" som visar att utkanterna har värden som ofta blir förbisedda.
Denna typ av migration kan representera en alternativ strategi för utkantskommuner med en
demografisk struktur som karaktäriseras av utflyttning och en åldrande befolkning. Ett första
delmål är att få en förståelse för migrationsprocessen; för de pull- och pushfaktorer som varit
viktiga för flyttarnas beslut att emigrera samt för migranternas upplevelser av flytten från
Nederländerna och mottagandet i det nya landet. Vidare är en mer penetrerande avsikt att, genom
att analysera och dokumentera mottagandet på plats, skapa ett bra underlag för kommunernas
policy vid ankomsten av nya medborgare.
F.D. Ann-Kristin Högman, prof. Lars Petterson, prof. Anna Götlind, F.D. Peter Reinholdsson,
F.D. Lars Båtefalk (Högskolan Dalarna), prof. Agneta Linné (Örebro universitet) och prof. em.
Sune Åkerman (Karlstads universitet)
Folkskolläraren som social och politisk entreprenör i lokalsamhället 1840-1960.
För detta projekt söks planeringsbidrag från Vetenskapsrådet. Projektet avser att bygga upp en
prosopografisk databas med relevant information på individnivå och dessutom pröva fördjupade
studier i ett urval områden med olika sociala och ekonomisk samt kulturell karaktär. Vi
betraktar alltså de manliga och kvinnliga lärarnas insatser som del i ett stort nationellt projekt
för att höja medborgarnas bildningsnivå på olika arenor i det lokala samhället. Lärarna ses här
som en "organisk intellektuell" grupp i Gramscis mening, som kommer att konkurrera med ett äldre
bildningsborgerskap om hegemonin. Deras breda kontaktytor ute i samhället och spridning ut till
de avlägsnaste områden på landsbygden har skapat förrutsättningar för en massiv samhällsinsats,
som tagit sig många olika former. Lärarpersonalens jämförelsevis höga bildningsnivå har kunnat
möjliggöra dessa engagemang i omgivningar där kunskap har varit en bristvara. Studierna kommer
att inriktas mot flera generationer lärare och deras aktiviteter under grovt räknat tre
väsenskilda perioder, 1840-80, 1880-1920, 1920-60.
Docent Bengt Schüllerqvist
Ämnesdidaktiska insikter och strategier. Berättelser från gymnasielärare i
samhällskunskap, geografi, historia och religion.
Äldre gymnasielärare i historia, samhällskunskap, geografi och religionskunskap intervjuas om
sina erfarenheter av ämnesundervisning. Ett syfte med projektet är att utveckla analytiska
redskap för förståelse av lärares arbete inom de aktuella ämnena, dels för lärarnas eget
utvecklingsarbete, dels för kommande forskning. Studien undersöker hur lärarna beskriver sina
erfarenheter i form av insikter och strategier och utifrån vilka dimensioner lärarnas strategiska
undervisningsbeslut kan beskrivas. Medarbetare i projektet är Thomas Nygren, Gävle/Umeå, Mats
Nilsson, Karlstad, Ann Bernmark Ottosson, Karlstad samt Christina Osbeck, Karlstad. Projektet
avslutas hösten 2009 med en rapport, som ges ut på Karlstads University Press.
F.D. Mikael Svanberg
Den svenska revolutionen - några frågor kring tiden när Sverige (nästan) blev republik.
Projektet syftar till att generera ny historisk kunskap om de förändringar som Sveriges
politiska kultur genomgick under perioden 1950-1975, genom studier av hur 1974 års svenska
Regeringsform tillkom. I en av världens mest stabila och välfungerande demokratier, med
världsrekord i både inre och yttre fred och utan något som helst folkligt engagemang, ägnades
20 år åt att arbeta fram en ny konstitution som i grunden förändrade ingenting, bortsett från
den märkliga förändringen att statschefen gavs en världsunik svag ställning. Projektet förmodas
kasta ljus över de förändrade ideal som slog igenom i rikspolitiken under åren omkring 1970,
och som i sin tur var ett resultat av att en ny generation akademiskt skolade politiker började
formulera en politisk agenda som var mer påverkad av internationella tankeströmningar än av
inhemska opinioner. Mötet mellan ideal och verklighet förefaller i den aktuella frågan ha lett
fram till en kompromiss som ingen egentligen ville ha, än mindre var stolt över.
F.D. Johan Samuelsson
Kunskapssociologi och ämnesdidaktik
Jag har för närvarande två huvudsakliga forskningsintressen. Det första projektet har en
kunskapssociologisk ingång på bedömning och kontroll i ett historiskt perspektiv. Jag studerar
här övergången från en akademistyrd kunskapskontroll till en teknisk-byråkratisk kontroll av
kunskap. Undersökningsobjektet är läroverken och gymnasiernas bedömningsregimer 1960-1982.
Fokus ligger här på upplösningen av censorssystemet som dominerades av akademiker och dess
ersättning, normalfördelningskurvan och gymnasieinspektören.
Det andra projektet rör mellanstadielärares bedömning av elevers kunskaper i historia.
Intresset ligger här på ämnessyn och kunskapssyn i bedömningspraktiken. Projektet är tänkt att
ha en professionsutvecklande ansats med ämnesdidaktisk inriktning. Intresset för bedömning på
mellanstadiet är viktigt av flera skäl, inte minst är det viktigt då mellanstadielärare inom
några år alltmer kommer att få sätta betyg.