FORSKARKURS I KULTURGEOGRAFI Kulturgeografins geografier

	FORSKARKURS I KULTURGEOGRAFI Kulturgeografins geografier (5p) Vt/ht-2003 Avdelningen för geografi och turism Institutionen för samhällsvetenskap Karlstads universitet Kursens placering & motivering Kulturgeografins geografier (5p) ingår som valbar forskarkurs inom ramen för forskarutbildningen i kulturgeografi vid Karlstads universitet. Kursen tar utgångspunkt i målen för denna. Enligt studieplanen för forskarutbildningen skall denna: - ge den forskarstuderande en bred skolning i ämnets vetenskapliga utveckling och innehåll - ge den forskarstuderande kvalificerad kunskap om och insikt i ämnets teori och forskningsmetodik - utbilda de forskarstuderande till att självständigt och kritiskt kunna utnyttja teoretiska insikter och metodiska färdigheter i såväl egen forskning, i första hand dokumenterad i en doktorsavhandling, som i ställningstaganden till kulturgeografiska problem överhuvudtaget Som framgår av målen markeras tydligt vikten (ovan särskilt markerade med fet stil) av att ge den forskarstuderande en bred skolning, kvalificerad kunskap om och insikt i kulturgeografins vetenskapliga utveckling, innehåll och ämnesteori. Detta motiverar en forskarkurs som särskilt tar utgångspunkt i dessa mål. Syfte, kunskapsmål & examination Syftet med forskarkursen Kulturgeografins geografier är att ge en fördjupad kunskap om kulturgeografins ämnesteoretiska och historiegeografiska utveckling. Att inom ramen för en forskarkurs täcka in hela kulturgeografins ämnesteoretiska territorium är förstås omöjligt. Kursen behandlar kulturgeografins inre & yttre geografier med utgångspunkt i de två centrala ämnesteoretiska begreppen; rum och landskap. I termer av kunskapsmål skall den forskarstuderande efter avslutad kurs självständigt och kritiskt kunna: - redogöra för, och förhålla sig till, kulturgeografins ämnesteoretiska historiegeografiska utveckling, särskilt med avseende på samspelet mellan inre och yttre geografier - utnyttja olika ämnesteoretiska kunskapstraditioner och insikter för egna ställningstaganden till dåtida och aktuella kulturgeografier och forskningsproblem - artikulera och problematisera den egna ämnesteoretiska positionen i relation till kulturgeografins inre och yttre geografier Examination sker genom aktiv närvaro (diskussion och presentation av kurslitteratur) och författande av en uppsats på 7.000 ord. I denna skall kurslitteraturen behandlas utifrån kursens kunskapsmål. Inriktning & avgränsningar Kursen utgår från betydelsen av att geografiera/förrumsliga kulturgeografins idéhistoriska och ämnesteoretiska utveckling. Den syftar samtidigt till att förmedla analytiska redskap för förstå och analysera denna utveckling genom geografiering/förrumsligande. Särskilt kommer samspelet mellan inre och yttre geografier att betonas. Med inre geografier avses den interna ämnesteoretiska utvecklingen. Detta innebär att kulturgeografisk idétradition och ämnesteori behandlas och kartläggs som en intern (föreställd) geografi med hjälp av vetenskapsteori och de centrala koordinataxlarna ontologi och epistemologi. Med yttre geografier avses sociala, historiska, kulturella och andra omgivande faktorers betydelse för den ämnesteoretiska utvecklingen. Detta innebär även att likheter och skillnader mellan olika diskurser, aktörer och institutioner problematiseras i relation till deras geografier/rumsligheter. Inre och yttre geografier är relaterade till en geografiering/förrumsligande av kulturgeografins idéhistoriska och ämnesteoretiska utveckling som betonar tre aspekter: - den tidrumsliga organiseringen av mänskligt liv (människors och jordens geografi) - aktörer och institutioner (samhällens och världens geografi) - kartor, kategorier och begrepp (den föreställda geografin) Kursens inriktning kan även formuleras i termer av vad den vill undvika, nämligen en icke geografisk/rumslig framställning av kulturgeografins ämnesteoretiska utveckling som är: - presentistisk (använder historien för att rättfärdiga vinnarna i dagens konflikter) - internalistisk (undviker att sätta in den kulturgeografiska kunskapen i en bredare social och intellektuell kontext) - kumulativ (uppfattar historien som givna framsteg mot dagens givna ortodoxi)