Forsknings- och arbetsrapporter från GGF coh genusvetenskap

Rapporterna finns att köpa hos Helena Thyr tel 054-700 1540.

"Det är politiskt korrekt att arbeta med jämställdhet"- en utvärdering av det externa jämställdhetsarbetet i Karlstads kommun
Arbetsrapport 2007:4 Cerut, Kerstin Rosenberg och Malin Iwarsson
Karlstads kommun har sex politskt tydligt prioriterade horisontella mål varav jämställdhet är ett. Jämställdhet innebär att driva ett jämställdhetsarbete både internt och externt. Det externa arbetet är ett arbete som till skillnad från det interna riktar sig utåt mot kommuninnevånarna. Utvärderingen har inneburit genomgång av dokument samt genomförande av intervjuer och enkätundersökningar. Slutsatserna visar att kunskaper och intresse kring jämställdhetsfrågor är blandade, Skillnader finns dock mellan olika verksamheter.

Rapporten kan laddas ned här:
"Det är politikst korrekt att arbeta med jämställdhet"

" ...och likväl rör det sig. Genusrelationer i förändring".
Karlstads University Press (2005) Gunnel Forsberg & Cristina Grenholm (red)
Antologin kan beställs via e-post till chefredaktören för Karlstad University Press Anna.Noaksson@kau.se

Kunskap om människor handlar alltid om föreställningar om kvinnor och män. Det finns mycket man kan få syn på genom att inte se samman människor i en enda kategori. Bakom problem med orättvisa villkor döljer sig strukturer, aktörer, mekanismer och föreställningar.

Lönekartläggning vid Karlstads universitet 2004
Arbetsrapport 2005:1 Jämställdhetskommittén, Kerstin Rosenberg
Jämställdhetslagen säger att arbetsgivaren varje år ska kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som bedöms som lika eller likvärdigt. Kartläggningen ska följas av en handlingsplan som tydligt visar vad arbetsgivaren ska göra för att komma tillrätta med en eventuell snedfördelning.
Först har universitetets 118 befattningar grupperats i ett mindre antal grupper som kan anses ha likvärdiga arbetskrav. Därefter har intervjuer skett med anställda ur varje grupp för att få fram beskrivningar av en så kallad referensbefattning.Därefter följde en arbetsvärdering, vilken gjorde det möjligt att bedöma vilka arbeten som är likvärdiga och deras inbördes rangordning. I kartläggningen ingår också att ta reda på andra anställningsvillkor, såsom fortbildning i tjänsten eller fri parkering.
Kerstin Rosenberg, FD i företagseknonomi har varit projektledare och styrgruppen har bestått av representanter för arbetsgivaren: Ingrid Ganrot, Bengt Labraaten; för arbetstagarorganisationen SACO: Stig Forshult (sedermera ersatt av Thomas Wennstam); OFR: Bengt Portelius och Barbro Berglund. Eve Runsten har varit ständigt adjungerad.

Rapporten kan laddas ned här:
Lönekartläggning vid Karlstads universitet 2004

Atlas över inre Skandinavien - Befolkningsutveckling, näringsliv och livsmiljö
Karlstad University Studies 2004:66 Sune Berger, Gunnel Forsberg & Morten Ørbeck.

Vad betyder en gräns för den regionala utvecklingen? Ibland är en nationsgräns en tydlig markering mellan två politiska, ekonomiska och kulturella samhällssystem, ibland är det en ganska osynlig och transparent avskiljare mellan goda grannar. Omställning och utveckling i gränsregionen är ett Interreg IIIA projekt som pågått sedan 2003. Här samverkar forskare från Sverige och Norge.

På norska sidan deltar forskare från Østlandsforskning i Hamar, från den svenska sidan deltar forskare från Cerut och Jämställdhetscentrum vid Karlstads universitet. Gränsregionen mellan Sverige och Norge - Inre Skandinavien - är temat för denna bok. Här ger vi en statistisk och kartografisk bild av såväl likheter som skillnader inom regionen. Gränsen synliggör både nationella olikheter och samhörigheter. Den norska delen av Inre Skandinavien karaktäriseras å ena sidan till stor del av den relativa närheten till Osloregionen, medan den svenska delen ligger mera perifert i förhållande till den egna huvudstadsregionen. Det återspeglar sig i näringslivs- och befolkningsutvecklingen. Å andra sidan liknar glesbygdsdelarna i respektive land varandra när det gäller försörjnings- och levnadsvillkor. Boken är resultatet av ett samarbete inom Interreg IIIA mellan forskare från Østlandsforskning i Hamar och från Cerut (Centrum för forskning om regional utveckling) och Jämställdhetscentrum vid Karlstads universitet. Projektet Omställning och utveckling i gränsregionen startade 2003 och består av ett antal delprojekt som på olika sätt belyser gränsregionens näringsliv, lokal och regional politik samt kultur, identitet och könsrelationer. Resultaten från projektet kommer successivt att publiceras i delrapporter och i en sammanfattande slutrapport. Denna bok utgör den första delrapporten och den föreligger i såväl tryckt form som rapport i pdf-format med kartor och diagram i färg på www.cerut.kau.se

 

Den bortglömda hälsans folk - rapport från projektet "Långtidsfrisk i Värmland - ett vardagsbaserat hälsoarbete
Karlstads University Studies 2004:50 Berit Sundgren Grinups (red)

Projekt ”Långtidsfrisk i Värmland – ett vardagsbaserat hälsoarbete” har skett i samarbete mellan LO, Försäkringskassan i Värmland och Karlstads universitet och finansierades av Regeringen och försäkringskassan i Värmland. Projektet pågick från våren 2002 t.o.m. sommaren 2004.

Forskningscirklar på åtta arbetsplatser inom offentlig sektor har kartlagt hälsovillkoren för de anställda, och med det som utgångspunkt formulerat förslag till åtgärder på arbetsplatsen för att främja de anställdas hälsa. Projektet har således haft dubbla syften, dels ett handlingsinriktat inåt de deltagande organisationerna, dels ett forskningsinriktat i syfte att ta fram mer generell kunskap. En utgångspunkt har varit att ”hela livet” påverkar en individs hälsa. Teoretiskt har krav-kontroll-modellen (Karasek & Theorell) använts och utvecklats i en ambition att förutom arbetslivet studera hem- och familjeliv, fritidsliv och samhällsliv i övrigt. Höga sammanlagda krav liksom många förändringar samtidigt i livet är ogynnsamt för hälsan. I rapporten konstateras att ”livet självt” inte längre ges utrymme i arbetslivet, utan kvar är bara arbete. Det framgår vidare att skevheter i arbetsfördelningen mellan könen både på arbetsmarknaden och i hem och familjelivet är faktorer med betydelse för sjukskrivningslängd och rehabiliteringsprocess. Den avslutande diskussionen utmynnar i ett antal förslag till ett friskare arbetsliv.
Rapporten kan laddas ned här:
Rapporten "Den bortglömda hälsans folk"
Appendix och bilaga

Genusvetenskap i ingenjörsutbildningar
Arbetrapport 18, 2004 Karin Wiklund
Sedan hösten 2000 finns ämnet genusvetenskap som ett moment i introduktionskursen till ingenjörsprogrammen vid Karlstads universitet. Momentet motsvarar en veckas studier, och syftet är att ge ingenjörsstudenterna en första orientering om hur kön konstrueras och hur förståelsen av kvinnligt och manligt påverkar vår syn på världen. Den manliga normeringen inom teknikområdet som sådant belyses, liksom vad denna manliga normering kan innebära för den kommande yrkesrollen. Undersökningen, vilken ligger som grund för rapporten, genomfördes under perioden 2001 – 2003. Den initierades som ett försök att finna orsakerna till de intensiva studentreaktioner som mötte undervisningen i genusvetenskap de första
terminerna. Genusvetenskap som kunskapsområde omfattar feministiska teorier. Inom ramen för dessa teorier synliggörs dolda könsmaktstrukturer och problematiseras obekväma samhällsfakta. Reaktionerna tycktes alltså i hög grad handla om en genusvetenskapens didaktik. Feministisk pedagogik visade sig vara en framgångsrik metod för att bearbeta och hantera de ursprungliga studentreaktionerna.
Undersökningen visade också att genusmomentet var en isolerad företeelse i ingenjörsprogrammen, och att kunskaper och därmed förutsättningar för ett mera generellt
genusperspektiv i ingenjörsutbildningarna saknades. Den synliggjorde även de kvinnliga ingenjörsstudenternas studiesituation, och visar på ett behov av att finna vägar för att bearbeta den manligt normerade kulturen i utbildningarna som
sådana.

Könsneutrala män(niskor) och könade kvinnor - en diskursanalytisk studie av SAFs inställning till jämställdhet och jämställdhetslagen
Arbetsrapport 2004:6 Ulrika Jansson
Rapporen presenterar en studie av SAFs (Svenska Arbetsgivareföreningen) ståndpunkter och tal om jämställdhet och jämställdhetslagen under perioden 1978-2001. Genom en kritisk diskursanalys tolkas den nyliberala jämställdhetsdiskursen hos SAF utifrån olika könsmaktsteorier.
Av studien framgår bl a att kön spelar stor roll i den nyliberala jämställdhetsdiskursen trots den nyliberala hörnstenen om det individualistiska postulatet där alla människor (oavsett kön) har samma möjligheter. SAF synliggör kön samtidigt som föreningen prälglas av en manlig norm. Hos SAF är det kvinnor som tillskrivs kön medan män däremot konstrueras som könlösa individer. Vidare konstueras kvinnor som bristfälliga eller komplementära i relation till män.
Studien tydliggör vilka motstånd och hinder som finns mot en mer jämställd arbetsmarkand och hur dessa påvekrar målsättningar och metoder.

Homosexuellas villkor i arbetslivet
Gunnel Forsberg, Liselotte Jakobsen & Goldina Smirthwaite
Arbetsrapport september 2003

Homo, bi eller hetero på jobbet - ska det vara något att tala om? Sexuell läggning är något man inte talar om på jobbet - eller talar tyst om. Rådande normer gör att heterosexualitet ofta uppfattas som givet. Hur ser normerna ut på våra arbetsplatser och vilka praktiska handlingar hjälper till att uppräthålla dessa normer?

För att påverka rådande strukturer och normer behövs kunskap.
Studien omfattar fem yrkesområden: barnomsorg/förskola, äldreomsorg, Svenska Kyrkan, försvaret och polisen. Genom EU-programmet Equal har nya möjligheter till samarbete över organisationsgränser öppnat sig. Det arbete sompått i de två Equal-projekten "Homo- och bisexuella i omsorgen" och "Normgivande mångfald" är på många sätt unikt. Med fokus på diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning samarbetar arbetsgivarens och arbetstagares organisationer med intresseorganisationer på ett sätt som inte skett tidigare.

Rum - upplevelsevärld - samhälle Rapport från forskarkursen 'I Genderiserade rum'
Karlstad University Studies 2002:20
Gunnel Forsberg, Cristina Grenholm & Liselotte Jakobsen (red)
I denna skrift diskuteras frågan om hur kön och genus skapas och förändras i vår materiella värld och i vår tankevärld. I de olika uppsatserna vänder och vrider författarna på genusgenenskapens begrepp utifrån sina respektive forskningsområden.

Författarna har sina hemvister i kulturgeografi, teologi och sociologi, men de har en gemensam undran inför några av dessa ämnens grundfrågor. Det handlar om hur kön och genus är kopplade till rum och platser, om hur vi bygger och raserar dikotomier och vilka val mellan att integreras i eller lämna sitt huvudämne som genusvenskapen erbjuder.

Genusperspektiv i utbildningen - om genusperspektiv i grundutbildning och forskning vid Karlstads universitet.
Arbetsrapport 2001:11, Karin Wiklund
Jämställdhet är sedan mitten av 90-talet ett prioriterat område vid Karlstads universitet. I styrelsens kvalitetsprogram för det år 1999 nybildade universitetet var ett av de formulerade målen att alla lärare skall ha medvetenhet om, och studenter i samtliga ämnen skall erhålla orientering om, innebörden av genus som vetenskapligt relevant kategori. Genusperspektivet skall därmed finnas med i alla ämnen och vara ett känt begrepp för alla lärare och alla studenter vid universitetet. Ett år efter styrelsens beslut initierade universitetets Jämställdhetskommitté den här redovisade undersökningen. Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur man såg på genusperspektivet bland dem som ansvarar för och berörs av dessa frågor, hur begreppet genusperspektiv tolkades, samt hur arbetet med att integrera begreppet i undervisning och forskning framskred. Resultatet visar att begreppet genusperspektiv definieras utifrån två huvudlinjer: som en jämställdhetsfaktor eller som ett vetenskapligt förhållningsätt. Genusperspektiv tolkad som jämställdhet ses ofta som en produktionsfaktor, med fokus på rekrytering av studenter, samt anpassning av pedagogik, utbildningsvillkor och studiemiljö till båda könen. Finns kunskaper om vad genusperspektiv som vetenskapligt förhållningsätt innebär ökar möjligheterna väsentligt för att problematisering av kön ska bli en integrerad del av kursplanering, undervisning, litteraturval och forskningsfrågor. Det finns alltså inte en gemensam tolkning av vad ett genusperspektiv inom utbildning och forskning innebär. Jämställdhet är ett begrepp som är väl inarbetat och allmänt känt. Genusperspektiv som begrepp har introducerats under de allra senaste åren, och en gemensam begreppsförståelse saknas. Det arbete med genusperspektiv i utbildning och forskning som bedrivs tycks mera syfta till en systemförbättring än en systemförändring. Undersökningen visar att det finns ett generellt behov av ökade genusvetenskapliga kunskaper, för att göra ett integrerat genusperspektiv till en realitet inom universitetets utbildning och forskning.

Hinder i Hierarkin - Om kvinnors möjligheter att få högre chefstjänster inom Landstinget i Värmland
Arbetsrapport 2001:9, Kerstin Rosenberg
Studien redovisar resultaten av enkätundersökning och intervjuer av 56 personer utifrån två frågeställningar givna av Landstinget i Värmland: Varför söker så få kvinnor chefstjänster samt hur ska chefstjänsterna vara utformade för att kvinnor ska vara intresserade av att söka dem? Frågeställningarna visade sig vara felställda och baserade på felaktiga föreställningar om kvinnor i arbetslivet i allmähet och kvinnor som chefer i synnerhet. Studien visar nämligen att kvinnor söker chefstjänster i ganska stor utsträckning, men att de inte alltid får de tjänster de söker. Dessa slutsatser flyttar fokus från kvinnorna själva till landstinget och dess ledning. Hur skall landstingets organisation och arbetssätt utformas för att utveckla och behålla kvalificerade kvinnor till på höga chefstjänster? Studien visar på flera hinder för kvinnor att få chefstjänster. Ett viktigt hinder är den hierarkiska organisationsstrukturen. Det manliga chefskapet är norm. En viktig slutsats ät att många kvinnor, som är chefer på en lägre chefnivå blir maktlösa, och riskerar att bli betraktade som ineffektiva och odugliga av de manliga cheferna. Starka kvinnor Ð "bidrottningar" Ð tillåts inte verka som chefer inom landstinget. Konsekvensen blir att de säger upp sig till förmån för en annan arbetsgivare. Detta utarmar på sikt Landstinget i Värmland på kvalificerad arbetskraft.

Webmadam: Kerstin Rosenberg
Kerstin.Rosenberg@kau.se
Uppdaterad 2010-02-25